Gott Nytt 2019!

1 minuts läsning
Gott Nytt År!

Inför 2019 har jag några anspråkslösa förhoppningar. Här är en lista över företeelser som jag gärna läser och hör mindre om respektive företeelser som jag gärna läser och hör mer om under det nya året.

Mindre OM …

  1. Donald Trump och den kulturindustri som tar avstånd från USA:s president utan att vare sig tillföra något nytt eller tänkvärt.
  2. ”Russiagate” och fantasifulla spekulationer om hur Kreml tack vare memes och trollfabriker sprider underminerar demokrati samt sprider rasism och högerextremism. Det är vi fullt kapabla till att göra själva. Tyvärr.
  3. ”Fake News” och föreställningen att propaganda och desinformation skulle vara ett nytt fenomen. (En idé som dessutom, häpnadsväckande nog, har fått spridning blott 15 år efter Irakkriget.)
  4. GAL-TAN och den bisarra uppfattningen att höger vänster-skalan skulle vara obsolet nu när klyftorna växer mer än någonsin under de senaste 100 åren.

Mer OM …

  1. Kärnvapenförbud och den internationella strävan efter att en gång för alla avskaffa dessa monstruösa vapen som latent hotar hela mänskligheten med utplåning.
  2. Klimatförändringar och konstruktiva förslag för minskad konsumtion utan att för den delen hemfalla åt naiv teknikoptimism eller marknadslösningar som ger de redan rika möjlighet att köpa sig fria.
  3. Ekonomisk forskning som inte blott levererar gamla ortodoxa lösningar på nya utmaningar utan som strävar efter att finna nya sätt att organisera produktion och konsumtion.

Med det sagt, Gott Nytt År!

/Joakim

Datorer

3 minuters läsning

Vid det här laget har jag arbetat som lärarvikarie till och från under ett halvår. Det har gett mig många nya intryck och nya insikter. En av dem artikulerade en flicka i årskurs 6 på ett synnerligen vältaligt och välformulerat vis då hon under en lunchrast i höstas kom fram till en av mina lärarkollegor.

»Alltså, vi måste prata«, inledde hon allvarsamt. »Du måste prata med rektorn och fråga varför skolan lägger så mycket pengar på läsplattor när det är fler vuxna och bra lärare som behövs. Läsplattorna är ju helt meningslösa. Vi använder ju inte dem till någonting i undervisningen. Det är ju ingen som använder dem till något annat än att spela spel och leka«, fortsatte hon. Jag var nära att utbrista »Hear, hear!«, men av respekt för mitt lunchsällskap avstod jag från att blanda mig i konversationen.

Nu, ytterligare några månader senare, är jag om möjligt än mer skeptisk till förekomsten av personliga läsplattor och datorer i skolan. Det finns flera anledningar därtill. För det första inbjuder de till att eleverna spenderar lektionstid på sociala medier och videosajter, samt ägnar sig åt planlöst surfande. För det andra lär de sig inte att använda böcker. För det tredje verkar det som att digital utrustning i viss mån har fått ersätta läroböcker (jag kan ha fel, men detta är mitt intryck utifrån min hittillsvarande erfarenhet, men det är som sagt en begränsad erfarenhet). För det fjärde är källkritik på nätet en svår konst, även för en universitetsutbildad historiker/arkeolog, och en än större utmaning för gymnasieelever. För det femte övar de sig inte tillräckligt på att ta anteckningar med papper och penna under lektionstid eftersom självstudier på nätet snarare uppmuntrar dem till att klippa och klistra från artiklar och pdf:er i stället för att med egna ord försöka sammanfatta det som läraren berättar.

Under en geografilektion härförleden blev en av fallgroparna med digitala källor uppenbar. Eftersom eleverna (årskurs 6) med självklarhet, och ett inte försumbart mått av självsäkerhet, tog sig an uppgiften att leta upp städer, berg och floder i Europa på Google maps utan att först ha bekantat sig med kartbokens urval av platsnamn tappade de snabbt fotfästet och började skriva ner namnen på små byar och bifloder på den irländska landsbygden i stället för Irlands högsta berg, Irlands längsta flod och så vidare. Förmågan att zooma in på en digital karta är guld värd, för den som vet hur man läser en karta och har övat upp en känsla för proportioner. Men den kan också förvirra ett otränat öga med sitt överflöd av detaljer.

Men kartexemplet är harmlöst. Betydligt mer problematisk är det när äldre elever på egen hand ska leta fakta och bakgrundsinformation på nätet. Även om där finns en myckenhet av bra och användbar information är internet också en kloak av desinformation, dumheter och strunt. Ambitionen att lära ut grunderna i källkritik är högst lovvärd, men ibland får jag känslan av att skolan överskattar elevernas förmåga att använda dess verktyg på ett konsekvent och effektivt sätt när de söker kunskap via sökmotorer. Läromedel har till skillnad från alla bloggar, nyhetssajter, hemsidor och portaler en redaktör som har sållat fram ett relevant urval av fakta och presenterat dem på ett pedagogiskt sätt anpassat för målgruppen. På internet är informationens kvalitet och svårighetsgrad högst varierande och inte ens gymnasieelever, oavsett hur motiverade och förnuftiga de än må vara, är några tränade forskare som förmår att utvärdera avsändare och innehåll kritiskt. Vilket, som sagt, kan vara mycket svårt utan relevant bakgrundskunskap.

Avslutningsvis finns det en del forskning som pekar mot att papper och penna faktiskt har sina fördelar. De som antecknar för hand kommer ihåg sammanhang och resonemang bättre än de som använder dator eller läsplatta. Även i andra avseenden verkar analog teknik göra minnet gott. Det finns således flera goda skäl till att inte låta penna och papper bli ett minne blott.

Ladda ner min andra bok!

1 minuts läsning
Konservativ revansch, 2014, omslag.
Konservativ revansch, 2014.

För två år sedan skickade jag manuset till tryck och nu lägger jag ut hela Konservativ revansch (2014) som pdf för gratis nedladdning.

Konservativ Revansch | Joakim Broms

Boken handlar om den politiska utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna och konservatismens återkomst som en dominerande kraft i det politiska samtalet. Även om boken lägger tyngdpunkten på Fredrik Reinfeldts politiska gärning anser jag fortfarande att den som helhet och de analyser jag presenterar är aktuella. Min första bok Allt utom en stor stark (2012) finns tyvärr inte tillgänglig längre, men går att hitta på Nordiska museets bibliotek och Kungliga biblioteket.

Om du gillar det du läser var inte blyg, beställ ett eget exemplar! Här är länken till bokens webbsida. God läsning!

Boktips till höstmörkret

5 minuters läsning

Nya spännande infallsvinklar, nya insikter dolda bland redan välkända fakta och nya sätt att se på det förflutna öppnar sig från boksidorna. Idéhistorisk och historisk forskning kastar ständigt nytt ljus över oss själva och vår samtid. Det gäller i allra högsta grad för de tre böcker jag tipsar om här nedan.

Fanaticism av Alberto Toscano, Liberty before Liberalism av Quentin Skinner och Wages of Destruction av Adam Tooze är tre böcker som vid första påseende inte har något gemensamt. Fanatism, frihet och Tredje rikets ekonomi är en tämligen spretig bukett ämnen. Men ändå har de ett gemensamt tema i hur idéer och ideologier påverkar och begränsar hur vi förstår vår omgivning och därmed sätter ramar för hur vi förmår agera i den fysiska verkligheten. Givetvis sätter samhällets materiella förhållandena upp rent konkreta avgränsningar för våra handlingar, men för att spetsa till poängen: Inom den politiska sfären sätter tanken upp ramarna för vad som är genomförbart. Och i dessa tre böcker rör vi oss på det politiska slagfältet; idéer och ideologiers kraft att forma vår världsbild.

De abstrakta idéernas fanatism

I Fanaticism — On the Uses of an Idea fördjupar sig kulturkritikern Alberto Toscano i fanatismens idéhistoria. I dag är fanatism framför allt en anklagelse utslungad mot religiösa extremister. För filosofen Friedrich Hegel var fanatism en ”entusiasm för det abstrakta”. Toscano ger i sin bok en fascinerande inblick i hur beskyllningar om ”fanatism” historiskt sett även har använts för att bringa radikala politiska idéer i vanrykte.

Under 1700-talet framstod upplysningens företrädare som fanatiker med deras abstrakta idéer om universella rättigheter och alla människors lika värde. Frigörelse från förtryck och strävan efter jämlikhet var extrema politiska ambitioner. De radikala tänkarnas kompromisslöshet var en form av fanatism.

Men samtidigt är det svårt att tänka sig en universell tankegång som är öppen för kompromisser. Om exempelvis alla människor ska ha samma rättigheter går det inte att förhandla bort just dessa rättigheter för enskilda individer eller grupper utan att begå våld på den universella principen.

Fanaticism är en tankeväckande bok som dock lider av att några kapitel är svårlästa och snurrar in sig in i en tämligen snäv diskussion. Trots det visar den på ett förtjänstfullt sätt att politiska framsteg alltid har framstått som fanatiska för de som önskat bevara den rådande ordningen. Mycket av det vi tar för givet i dag har en gång avfärdats som ”fanatikers” galna abstraktioner.

Olika sätt att se på frihet

Idéhistorikern Quentin Skinner är en av de mest intressanta utforskarna av hur politiska begrepp har förändrats genom historiens gång. Med sina klartänkta analyser visar han hur begrepp sällan har enkla och entydiga definitioner. Det till synes självklara gömmer lager av dolda premisser och föreställningar.

I Liberty before Liberalism återvänder Skinner till frågan om politisk frihet. Vad innebär frihet egentligen och hur ska vi förstå de resonemang som ligger bakom våra föreställningar om detta centrala värde? Konkurrerande traditioner har ständigt varit i luven på varandra om vilken tolkning som är rimligast. I dagsläget är det dock den liberala idén om frihet som dominerar. Det vill säga föreställningen att frihet kan reduceras till avsaknaden av yttre tvång och hot, så kallad negativ frihet.

Men Skinner vill inte stanna därvid utan lyfter fram en äldre romersk/republikansk tradition. Enligt denna är självständighet och oberoende av andra människors godtycke grundvalen för frihet. Utgångspunkten för detta resonemang är skillnaden mellan en fri medborgare och en slav, där den senare är ofri just på grund av underordningen i förhållande till sin ägare. Tvång, hot och våld (som inskränker vår frihet enligt den liberala tolkningen) är inte nödvändiga så länge som det ojämlika maktförhållandet består. En slav är alltid en slav, även om slavägaren råkar vara ”godhjärtad”.

Liberty before Liberalism är en kärnfull och välskriven liten bok där Skinner sammanfattar och förtydligar sin kritik av den liberala traditionens begränsningar. Framför allt visar han hur frihet och jämlikhet inte nödvändigtvis måste vara en fråga om att hitta rätt balans mellan två motstridiga ambitioner, utan hur dessa två värden i väsentliga avseenden kompletterar varandra.

Det rationellt irrationella

Nazityskland är ständigt ett lika lockande ämne för kvällspress och populärhistoriska tidskrifter där vi med jämna mellanrum kan läsa nya spektakulära historier om naziguld, bödlar, ockultism och planer på att invadera Sverige. Hitler är av förklarliga skäl en symbol för irrationell ondska. Detta bortser emellertid från hur nazismen byggde vidare på föreställningar med djupa rötter i europeisk historia, som idéer om överlägsna kulturer, den starkes rätt och rasbiologi. Samband som historikern och ekonomen Adam Tooze drar fram i ljuset.

Wages of Destruction är en detaljerad studie av hur Hitlertyskland under 1930-talet organiserade produktionen inför det kommande kriget. Men historien om Tredje rikets ekonomi är också berättelsen om hur nazismen rymde rationella element och en delvis rationell implementering av en irrationell världsbild. Tooze lyckas göra nazismens vansinne begripligt. Därmed berättar han en historia som skrämmer långt mer än fotografier på en vilt gestikulerande Hitler inför masspublik.

Nazitysklands folkmord på judar, invasionen av Polen och raskriget mot Sovjetunionen var en sista uppflammande låga av europeisk kolonialism; en utväxt av århundraden av vit makt över koloniserade folk över hela jordklotet. Führerns drömmar om lebensraum hämtade inte minst inspiration från Storbritannien och USA. Både det brittiska imperiets enorma kolonier och utrotningen av ursprungsbefolkningen i Nordamerika visade vilka rättigheter som härskarfolk kunde ta sig. Varför skulle inte tyskarna vara förtjänt av samma välstånd som sina europeiska grannfolk?

Expansionen österut, inte minst till Ukrainas bördiga slätter, skulle bli en del av ett framtida tyskt imperium. Förintelsen var inte det enda folkmord som nazisterna tänkte genomföra. De hade utförliga planer på att avfolka ett enormt territorium i Sovjetunionen genom att svälta ut dess invånare och därefter låta tyskar kolonisera området. Hitlers regim räknade iskallt med att 20 miljoner slaviska ”undermänniskor” skulle få sätta livet till i Generalplan Ost.

Trots över 800 sidor — med gott om tabeller över kol- och stålproduktion — är Wages of Destruction en välskriven och oerhört tankeväckande bok som reder ut de drivkrafter och det tankegods som gav bränsle till nazismens härjningar i Europa under 1930- och 1940-talen. Den europeiska kolonialismens blodiga dödsryckning.